Cuenca

Idag var man med i början av ett nytt cykeläventyr, dessvärre inte ett 
äventyr som innehåller en av min cyklar eller mig själv för den delen heller. Var hemma hos min kompis Magnus och plockade upp mina cykelverktyg, han hade nämligen lånat de för att fixa med sin nya cykel som han ska tillbringa två månader på längs med Australiens västkust. Fick assistera med att stuva in packningen i bilen som tog honom till Arlanda och vidare till andra sidan jorden. Svartsjukenivån var rätt hög när man vinkade av. Men jag får hålla till godo med Manges längdskidor nu när han är borta så det blev en fin dag i spåren i Ursvik med strålande solsken. Ni kan följa Manges äventyr på hans blogg, http://australiensostkust.blogspot.se/




Här kommer nästa del från Ken Ken.
Dag tre i Cuenca blev en lite lugnare dag. Man var rätt mör i kroppen efter de tidigare dagarna. Vi började dagen med att bara promenera runt i centrum i Cuenca som är en av de finaste städerna jag har besökt. Massor av fina gamla kolonialhus och i varje hörn så fanns det antigen en vacker kyrka eller ett mysigt kafé. Tappade ganska snabbt räkningen över antalet hus som man skulle kunna tänka sig att köpa och öppna ett litet trevligt bageri i.





Det blev brunch på marknaden där Crusty och Maria Fernanda köpte in den ena lokala matbiten efter den andra så att jag kunde få smaka på riktig Ecuadoriansk mat. Efter det så hängde vi på cyklarna på bilen och åkte en kort bit utanför staden för att få en kanonutsikt över hela staden. Lite längre bort från utsiktpunkten skulle vi ta en lugnare tur med cyklarna ner för en lättare led. Dessvärre hade stora delar av leden regnat bort så den var allt annat en lätt. Och med en stel axel så blev det nästan mera leda cykel än att åka cykel. Vi bestämde hos för att åka iväg till naturreservatet Cajas utanför Cuenca för att vandra en kort led istället. På vägen dit stannade vi på en riktigt originell restauarang, Restaurante Che. Stället var inrett som ett militärläger i djungeln och över allt hängde bilder på Che Guevara och alla i personalen gick runt med basker. Kul ställe, dessutom var maten helt sjukt god! Vi delade på en blandad grilltallrik som var en av de godaste rätterna på hela resan!!







Naturreservatet Cajas är väldigt stort och här kan man vandra i flera dagar. Vi nöjde oss att gå en kort stig runt en sjö. Det var svalare luft här uppe i bergen och det mulnade på en del också, så det kändes nästan som man var hemma i de svenska fjällen. Det var otroligt vackert och jag fick lära mig en hel del om växterna här då både Crusty och Maria Fernanda tog på sig rollen som biologguide.
Från Cajas till Cuenca skiljer sig det ganska många höjdmeter och eftersom cyklarna hängde där bak på bilen så var det ju dumt att inte utnyttja alla höjdmetrarna. Det fick bli asfaltsdownhill på vägen tillbaka där det gick hyggligt fort i vissa partier, tror vi maxade en bit över 70 km/h. På kvällen blev det ännu mer god mat. Vi började med en öl på ett ställe som minst sagt var en aningens speciellt och väldigt mycket Goth. Avslutningen på  den Italienska glassbaren var inte alls dum som uppladdningen inför nästa dag då mer downhill stod på schemat. Men det tar jag i nästa inlägg...













Mama Rumi

Nu har väl alla gått och knaprat på naglarna i vänta på att få läsa om fortsättningen på min cykeltur, Ken Ken Tour. Nu kan alla lugna sig här kommer den....


Efter en tidig frukost i den lilla stugan på kullen så var det dags att trycka in sig i bilen igen. På schemat för dag nummer två stod Ecuadors längst och mest mytomspunna DH-led, Mama Rumi. Leden är en gammal smugglarstig som folk använde för att smuggla in alkohol och annat gods upp till byar och städer i bergen. Årtionden av vandringar här har trampat ner stig så att den på vissa ställen mer liknar en tunnel än en öppen stig. Leden börjar på ca 3000 meters höjd, över molnen. Här är vi innan vi ger oss iväg




Vägen ner gick igenom en helt fantastisk natur som växlade hela tiden. Vi åkte på öppna bergsryggar, molnskog, subtropisk regnskog, bananplantage och mera. Man var lika häpen över naturen som hur tuff och hård själva leden var. Vissa partier var lite för svåra för en halvfeg vägcyklist som jag och det gick det alldeles för långsamt och stelt. Hårt var det på cyklarna oxå. Crustys kedjestyrare såg ut som en ostbåge efter första åket och på andra åket följde inte Boccia med. På första åket slog han av hela sitt växelöra och fick köra sista tredjedelen utan någon kedja eller växlar. Min cykel klarade sig bra det var min kropp som tog mest stryk, vurpade både här och där. Dessvärre landade jag lite onödigt dumt på axeln i en vurpa men nu när jag hade rest runt halva jorden fanns det inte tid att känna efter. Efter att ha fått lite lunch i magen så var det bara att skumpa upp med bilen till toppen och köra ett åk till. Det tog drygt två timmar att ta sig upp med bil vilket säger en del om ledens längd...


Lite svår växlat

Inne i molnskogen
Återhämtning med picnic-lunch efter första åket

Andra åket gick mycket bättre trots ömmande axel, mycket lättare när man känner till leden bättre. Sen så avslutade vi andra åket och dagen med att cykla hela vägen ner i dalen till en forsande flod som kunde ge både cykel- och kroppstvätt, väldigt uppfriskande!! Efter att ha slappat här och mumsat på massa snacks ett tag var det återigen dags att packa bilen. Nu var målet staden Cuenca i södra Ecuador där vi skulle sova de tre kommande nätterna. Det blev en sen ankomst till Cuenca strax innan midnatt efter att ha irrat runt lite på en nybyggd väg och pitstoppat både för middag, fruktmarknad och ett och annat toabesök. Behövde inte vaggas för att somna den natten.



On the road again...






Nu får det räcka för den här gången så får ni vänta med spänning på nästa inlägg som kommer att ha ännu fler bilder och filmer. 
Hej Svejs!!


Chimborazo 6286

Nu har man varit hemma i Sverige i drygt en veckan och försökt anpassa sig till vardagen igen.  Flygningen hem gick bra trots att jag hade en något krånglade mage (igen) under nyårsafton i Quito. Hade tur att jag fick tre stolar för mig själv på flyget så jag kunde sträcka ut mig ordentligt. Mentalt var det dock bra mycket tyngre att komma hem, hade liksom glömt bort allt vad kyla, vinter, jobb och vardag heter på mina tre veckor så när jag väl stod på Arlanda blev det lite chockartat. Får väl se det som ett bra betyg på resan...

KEN KEN TOUR
I förra inlägget slängde jag upp lite bilder från min cykeltur, tänkte jag skulle skriva lite mer om den nu.

Vi började dag 1 tidigt på annandagsmorgonen med att lasta bilen full med cyklar och packning. Vi var fyra personer, jag och tre mycket trevliga Ecuadorianer. Cykelguiden Christian aka Crusty, Chauffören Maria Fernanda som har fixat upplägget på hela turen och Boccia, Crustys kompis som var med två dagar för att fota och filma. Första dagen styrde vi mot Vulkanen Chimborazo, Ecuadors högsta punkt på 6286 m.ö.h. Vi hade tur som bjöds på några riktig fina "Kodakmoments" när molnen lättade på färden upp.




Vi gick med cyklarna sista biten upp till 5000 meters höjd där den sista utposten finns innan man ska göra en toppbestigning. Nytt höjdrekord för min del och det kändes en del på flåset och pulsen. Nedfärden blev ett riktigt mysigt freerideåk där vi kryssade ner för vulkansluttningarna och spanade på lammor. Med ett stort leende på läpparna var det lätt att tacka ja till att bli uppkörd med bilen till toppen igen. Efter favorit-i-repris, stuvade vi in hos i bilen för att bege oss till turens först nattläger. En mysig liten stuga på en kulle utanför en mindre stad som tillhörde en kompis till Crusty. Utöver en superb utsikt bjöds vi gott nybakat bröd och en mysig brasa på kvällen där vi kunde jäsa ordentligt efter en god after-bike pizza på stan. Turen började på bästa tänkbara sätt!








Utsikt från stugan till morgonkaffet

Nu börjar inlägget bli långt och nu när man är tillbaka i vardagen måste man tänka på att klockan ringer tidigt på morgonen (suck...) Ja, ja, det får bli en följetong av det här istället. Men det är bra då kan jag dröja mig kvar i mina resminnen lite längre.
Ha det!!



  




KEN KEN Tour

Nu är jag mitt uppe i min cykeltur som heter KEN KEN tour som är helt superb!!! Hinner inte skriva så mycket då jag snart ska träffa guiderna igen för en öl eller två och en trevliga middag. Slänger upp lite bilder så får jag skriva mer sen!


















Sverige+Ecuador=Sant?

Hej!

Julafton blev minst sagt annorlunda. Började med att Skypa med familjen vilket kändes lite konstigt att se alla mitt uppe i julmyset med juleljus, julgran och massa snö. Men istället för att titta på Kalle och äta skinka så åkte jag iväg och klättrade och det blev en dag men ännu fler "Sverigesammanträffande".

Det började med guiden som jag hade för dagen. Han hette Oscar och jag sa att det var ett typiskt svenskt namn, vilket han svarade på att han hade bott i Luleå ett tag för att klättra massa både i Sverige och Norge. Efter att han ha dragit de få svenska glosorna han kunde åkte vi iväg till leden som vi skulle klättra på. Den låg väldigt vackert, nere i en Canyon precis bredvid en forsande flod. Det var några kompisar till guiden som också var här och klättrade. Alla var Ecuadorianer men när en av dem hörde att jag var svensk så utbrast han "Tjena tjena!". Det visade sig att han bodde i Rimbo sen 10 år tillbaka men var i hemma i Ecuador för semester. Väldigt konstigt men väldigt roligt. Dagen blev helt kanon! Massa snack både på svenska och spanska, massa solsken och rolig men rätt svår klättring.










Sen på kvällen åkte jag på en tur för att titta på den aktiva vulkanen som ligger nära Baños. Tryckte in mig med 20 andra på en discolastbil med massa bänkar på flaket. Med hög dunka-dunka musik massa blinkade lampor som var lätt epilepsiframkallande åkte vi iväg vi halv 10 tiden på kvällen i ett lämmeltåg med 5 andra discolastbilar. Dessvärre var det mulet och rätt kallt så de flesta på flaket satt mest och frös, inte så mycket party. När var vi väl kom upp till utsiktsplatsen insåg jag att det var samma plats som jag hade promenerat upp till dagen innan och nu var det nästan Lützendimma över staden så man såg knappt någonting, ännu mindre av vulkanen. För att kompensera bristen på vyer så var det en Ecuadoriansk stå-uppare som körde en show i nästan en timme. Vi gringos som var där fattade inte så mycket men det blev minst sagt en väldigt speciell och minnesvärd julafton...




Discolastbil i natten


Idag på juldagen har jag tagit mig tillbaka till Quito för tidigt i morgon åker jag iväg på min cykeltur. Men innan jag lämnade Baños hann jag iväg till ett annat bad med varma källor där jag kunde ta årets jultvagning.
Mineralrikt vatten därav färgen

Hoppas alla har det fint med nya julklappar där hemma. Nu blir det cykel för hela slanten sista delen av resan! Ciao!!